KO har ordet: Oroande utveckling i kommunerna

Publicerad 23 maj 2016
Vikarierande konsumentombudsman Cecilia Tisell

Fler konsumenter än någonsin tidigare har behov av stöd och hjälp. Samtidigt visar vår statistik att kommunerna drar ner på konsumentvägledningen till rekordlåg nivå. Ekvationen går inte ihop och jag ser med oro på utvecklingen.

Konsumentverket har under många år kartlagt kommunernas konsumentvägledning. I dag kan vi se att det kommunala stödet är nere på 107 årsarbetskrafter i Sverige. För tio år sedan var det sammanlagt 151 årsarbetskrafter i kommunerna som arbetade med konsumentvägledning. Och så sent som förra året var siffran 125. Vi är nu nere på en rekordlåg nivå.

Det finns i dag flera vägar för en konsument att få kostnadsfri, oberoende vägledning. Fyra konsumentbyråer ger stöd inom områdena energi, telekom, bank och försäkring. Vår enhet Konsument Europa hjälper konsumenter som handlar över gränserna inom EU. Och sedan mars förra året finns upplysningstjänsten Hallå konsument som Konsumentverket driver i samarbete med tolv andra myndigheter. Det är bra med ett brett och omfattande stöd men detta kan inte ersätta kommunernas roll i det viktiga stödet till konsumenterna. De ska i stället ses som komplement till varandra.

De kommunala konsumentvägledarna känner till den lokala marknaden där konsumenterna bor och handlar. De kan sitta ner med konsumenter och ge personlig vägledning i lugn och ro. Kanske titta på ett krångligt avtal tillsammans med konsumenten. Den typen av personligt stöd kan inte ges på något annat håll. En fungerande kommunal konsumentvägledning behövs även för att stödja konsumenter med särskilda behov, till exempel personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter.

I Sverige i dag växer även grupperna med utsatta och sårbara konsumenter. Efter förra årets flyktingströmmar har vi nu många nya konsumenter från andra länder som ibland har stora problem att navigera på snåriga marknader. Antalet äldre människor är också rekordstort. Vi på Konsumentverket vet av erfarenhet att det är en konsumentgrupp som är extra utsatt och kan hamna i problem. Inte minst invandrade och äldre är därför grupper som behöver extra stöd och hjälp i sin konsumentroll och som kan drabbas direkt av att stödet minskar eller försvinner helt i kommunen där de bor.

Jag är övertygad om att en väl fungerande vägledning i förlängningen är lönsam för kommunen. Medvetna konsumenter bidrar till ett sunt och fungerande lokalt näringsliv.