Remissyttrande - om ändring i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar

Vårt diarienr: 2022/1329
Ert diarienr: M2022/02345

Miljödepartementet

m.remissvar@regeringskansliet.se kopia: m.ke@regeringskansliet.se

1.    Inledande kommentarer

En av utgångspunkterna för kommissionens förslag är att ge konsumenter bättre information om hälso- och miljörisker med kemikalier i konsumentprodukter. På så sätt ska konsumenter kunna göra mer medvetna val. Konsumentverket vill i sammanhanget lyfta fram att utbudsfaktorer, såsom pris och faktisk tillgänglighet, har större inverkan än information när det gäller konsumenters förutsättningar att göra mer hållbara val. Det kan vara svårt för konsumenter att värdera köpalternativ utifrån ett socialt och miljömässigt hållbarhetsperspektiv, trots att särskilda märkningar finns tillgängliga.

2.    Konsumentinformation inklusive märkning

Konsumentverket välkomnar kommissionens ansats om att förbättra kommunikationen om kemiska faror för att bland annat skydda konsumenter. Det kan dock konstateras att konsumenter möts av stora mängder information, inklusive märkningar, både på förpackningar och i den digitala miljön. Det finns en risk för informationsöverbelastning som kan innebära att konsumenter får svårt att ta till sig all information.

Aktuellt förslag rör förvisso endast en form av märkning på förpackningen samt en frivillig digital märkning, men dessa förpackningar ska även kommunicera annan information till konsumenter. Det finns en mängd andra befintliga och föreslagna märkningar som ska eller kan finnas på förpackningarna. Några exempel på obligatoriska märkningar är CE-märkningen, energimärkningen, föreslagna nytillkommande ekodesignmärkningar (COM(2022)142 final) och föreslagna nytillkommande märkningar på livsmedel i kommissionens jord till bord-strategi. Bland frivilliga märkningar kan nämnas märkningen för ekologisk produktion (”EU-lövet”), EU Ecolabel och andra mer lokala miljömärkningar.

Alla ovan nämnda märkningar kommer inte att vara aktuella för alla typer av produkter, men Konsumentverket ser ändå en risk för att mängden olika märkningar kan bli problematisk, både för konsumenten att lära sig och förhålla sig till, och för företagen att få plats på såväl förpackningar som på e-handelsplatser.

Mot bakgrund av att faroinformation om kemikalier är viktig information för konsumenter välkomnar Konsumentverket kommissionens förslag om att tydliggöra märkningen i enlighet med tillägget i artikel 31.3. Det kan i sammanhanget tilläggas att beteendevetenskapliga insikter kan vara ett värdefullt verktyg i utformningen av informationskrav för att säkerställa att konsumenter kan ta till sig och förstå märkningen.

3.    Frivillig digital märkning

Konsumentverket ser fördelar med en digital märkning i enlighet med artikel 34b i förslaget, bland annat utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och för de konsumenter som aktivt söker fördjupad information om kemikalier i en viss produkt. Det bör dock noteras att genomsnittskonsumenten sannolikt inte tar sig tid att, genom exempelvis en QR-kod, länk eller annan digital funktion, söka ytterligare information om produktens kemikalieinnehåll. Det finns studier som visar att konsumenter sällan klickar sig vidare på webbplatser för att få mer information, och det kan därför antas att än färre konsumenter tar sig tid att exempelvis skanna en QR-kod i en fysisk butik. Konsumentverkets bedömning är därför att det är viktigt att den mest väsentliga faroinformationen även i fortsättningen finns tillgänglig på produktens förpackning, i linje med artikel 34a i kommissionens förslag.

Konsumentverket tillstyrker artikel 34b.3 som syftar till att skydda användares data.

4.    Reklam

Konsumentverket har noterat ändringen i artikel 48 som syftar till att tydliggöra faroinformationen i reklam. Det kan i sammanhanget tilläggas att marknadsföringen, utöver den obligatoriska faroinformationen, även måste uppfylla det marknadsrättsliga regelverket. Vilseledande marknadsföring regleras generellt genom direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder, som främst har implementerats i svensk rätt genom marknadsföringslagen (2008:486). En bedömning av huruvida ett påstående i marknadsföring är vilseledande eller inte utgår ifrån hur genomsnittskonsumenten uppfattar påståendet.

Väsentlig information om en produkts hälso- och miljörisker bör tydligt framgå av marknadsföringen för att skapa bra förutsättningar för genomsnittskonsumenten att förstå marknadsföringen korrekt. Det är viktigt att artikel 48 i förslaget inte ställer lägre krav på exempelvis tydlighet än vad som görs inom marknadsrätten. Konsumentverket förespråkar att marknadsföring, inklusive märkning och reklam, bör vara tydligt utformad så att konsumenten förstår marknadsföringens relevanta innebörd direkt, redan vid en flyktig kontakt med framställningen.

5.    Erbjudanden vid distansförsäljning

Konsumentverkets bedömning är att det är positivt att väsentlig faroinformation enligt artikel 17 ska framgå även vid distansförsäljning. Det är dock viktigt att beakta risken för informationsöverbelastning, och i övrigt vad som framförts ovan, under avsnitt 2, Konsumentinformation inklusive märkning.

__________________________

Detta yttrande har beslutats av avdelningschef Joachim Allard. I handläggningen har också föredragande jurist Maja Rogemyr deltagit.

__________________________

Joachim Allard, beslutande
Maja Rogemyr, föredragande